Växtsteroler finns i: sitosterolemi
Växtsteroler finns i:
Mycket växtsteroler i maten minskar risken för hjärtinfarkt
Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, Växtsteroler är kolesterolliknande fettlösliga ämnen som finns naturligt främst i vegetabiliska oljor, cerealier, nötter. Växtsteroler och snarlika växtstanoler förekommer också som tillsatser i till exempel margarin. Växtsteroler och växtstanoler kan påverka kolesterolomsättningen positivt och minska LDL-halten i serum genom att konkurrera med kolesterolupptaget. Växtsteroler förekommer i alla livsmedel från växtriket och därmed också i alla livsmedel som innehåller någon vegetabilisk ingrediens. De växtsteroler som är vanligast i livsmedel är β-sitosterol, campesterol och stigmasterol samt växtstanolerna β-sitostanol och campestanol. Koncentrationen av växtsteroler skiljer stort både mellan olika livsmedelsgrupper och inom en och samma livsmedelsgrupp. I allmänhet är vegetabiliska livsmedel som är rika på fett eller kostfiber också rika på växtsteroler. Figur 1. Kemisk strukturformel för kolesterol och de i livsmedel vanligast förekommande växtsterolerna stigmasterol, campesterol och beta-sitosterol och växtstanolerna campestanol och beta-sitostanol.
Vad är fytosteroler
I denna artikel får du tips på ämnen som är speciellt bra för kolesterolet. Ämnen och livsmedel för kolesterolet Vad är kolesterol? Kolesterol är en typ av fett och har många viktiga funktioner i kroppen. Det behövs bland annat för kroppens produktion av olika hormoner och för att kroppen ska kunna bilda nya celler. Vad är då skillnaden mellan det goda och det onda kolesterolet? Det goda HDL-kolesterolet har en skyddande funktion i kroppen då det hjälper kroppen att transportera det onda kolesterolet från blodet till levern där det kan brytas ner och oskadliggöras. På så sätt försvinner LDL från cirkulationen och detta är naturligtvis positivt för hjärt- och kärlhälsan. LDL transporterar nämligen kolesterol från levern och ut i kroppen och kan ta sig in i kärlväggarna och på så sätt orsaka skada. Både HDL och LDL är alltså transportörer av fett i kroppen, men skiljer sig vad gäller sammansättning och transportsätt. Även om kroppen behöver kolesterol så är det viktigt att värdena ligger inom ramarna för vad som är rekommenderat.
Växtsteroler livsmedelsverket
Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Växtsteroler finns naturligt i alla livsmedel från växtriket. Eftersom växtsteroler blockerar tarmens upptag av kolesterol i tarmen har de ända sedan talet använts för att behandla förhöjda kolesterolvärden. En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar nu att personer som äter mycket växtsteroler dessutom har upp till 24 procents lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt. Sofia Klingberg och hennes forskarkollegor vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin och Umeå Universitet, har studerat över 77 personer i Västerbotten. Resultaten visar att personer med ett högt intag av växtsteroler i genomsnitt hade tre procent lägre kolesterolvärde jämfört med de som hade ett lågt intag. Män med ett högt intag av växtsteroler hade 24 procents lägre risk för hjärtinfarkt, jämfört med män med ett lågt intag av växtsteroler, säger Sofia Klingberg.
Växtsteroler i vanliga livsmedel sänker serumkolestrol
Sammanfattat Summary in English Växtsteroler i maten hämmar kolesterolupptaget oavsett om kolesterol ingår i maten. Experimentella studier visar att mängden växtsteroler, utöver fettkvalitet och kostfiber, delvis kan förklara den högre kolesterolutsöndringen från tarmen av livsmedel som sänker serumkolesterol. Hittills har man troligen underskattat effekterna på serumkolesterol av växtsteroler i vanlig mat. Epidemiologiska data tyder på att individer med högre kostintag av växtsteroler har lägre serumkolesterol. Dödligheten i hjärtinfarkt till följd av koronar hjärtsjukdom har sjunkit med ca 50 procent de senaste 20 åren men är fortfarande den vanligaste orsaken till för tidig död i Sverige [1]. Förhöjd serumkoncentration av totalkolesterol, beroende på förhöjt LDL-kolesterol, är sedan länge en etablerad riskfaktor för koronar hjärtsjukdom [2]. Upp till 90 procent av alla hjärtinfarkter i världen kan hänföras till blott nio riskfaktorer: hyperlipidemi, rökning, hypertoni, diabetes, bukfetma, psykosociala faktorer, låg konsumtion av frukt och grönt och låg fysisk aktivitet [3].