Vanlig tvestjärt: tvestjärt inomhus
Invasion tvestjärtar
Kort om tvestjärtar Det finns ca. Det finns fyra olika sorters tvestjärt i Sverige: vanlig tvestjärt, skogstvestjärt, busktvestjärt och liten tvestjärt. Hur mycket tvestjärtar som finns vid en given tidpunkt varierar kraftigt till följd av väderfaktorer. Sommarväder med värme växlande med regn är mest gynnsamt för tvestjärtarna som då kan anta omfattande populationer. De kan hjälpa till att begränsa skadegörare i trädgården och fungerar då som nyttodjur, samtidigt kan de själva fungera som skadegörare när de förekommer i stora antal och ger sig på växter När tvestjärtar lämnar larvstadiet har de en gulaktig eller ljusbrun färg. När de sedan blir äldre antar de en mörkare brun eller svart färg. Tvestjärtens kropp är mellan 5 och 30 millimeter lång, men oftast mm. Längst bak på kroppen har tvestjärtar en relativt sin kroppsstorlek stor kniptång kallas även klo eller gaffel som de använder för att försvara sig med. Man kan se om det är en hane eller hona genom att undersöka klon.
Vanlig tvestjärt:
Tveskärt
.
Tvestjärten är i det närmaste allätare, även om de främst äter döda och levande växtdelar samt döda insekter. Den kan göra viss skada på växter i trädgårdar men samtidigt gör den också nytta genom att äta andra smådjur. I Sverige finns det fyra olika arter som förekommer över hela landet. Kontakta oss Vi hjälper dig! På den här sidan har vi samlat information om tvestjärtar som kan vara bra att veta. Som hur du slipper dem inomhus. Om du upplever problem med tvestjärtar är du välkommen att kontakta oss för rådgivning. Vår vanligaste art av tvestjärt kan flyga men gör det inte så gärna. Vingarna är tunna och stora. På dagen döljer den sig under stenar, hög vegetation och på liknande mörka och fuktiga platser, medan den på natten strövar omkring och ibland kommer in i våra bostäder. Den är ett nattaktivt djur som söker sig in i skrymslen där det är fuktigt och mörkt, gärna i brevlådan i vår morgontidning, som så många fått erfara. I naturen söker den sin föda långt inne i växternas blomkalkar.
Tvestjärtar Dermaptera är en ordning i klassen insekter. Totalt har ungefär 1 arter beskrivits. Fyra av arterna finns representerade i Sverige, däribland liten tvestjärt och vanlig tvestjärt Forficula auricularia. Kännetecken [ redigera redigera wikitext ] Tvestjärtar har vingar och kan flyga, men vingarna är normalt gömda under dess framvingar som är små och förhårdnade. Det vetenskapliga namnet dermaptera derma betyder hud, och ptera betyder vinge kommer just av de förhårdnade läderartade framvingarna. De är rovdjur och allätare, men äter i huvudsak animalisk föda som bladlöss. Tvestjärtar utmärks också av sin långsträckta, platta kroppsform, sina korta täckvingar, som i form och ställning påminner om en kortvingad skalbagges vingar, samt av den i form och storlek mycket växlande kitintången i bakkroppens spets. Flygvingar finns hos en del arter, men saknas hos andra. Vingarna viks och läggs ihop på ett komplicerat sätt för att kunna döljas under de små täckvingarna.