Hög puls vid uppvaknande: vilka sjukdomar ger hög puls
Hög puls vid uppvaknande:
Hjärtklappning vid vila
Tilt betyder luta och testet innebär att personen spänns fast på en tippbräda som sedan lutas i 60—70 grader i ungefär 20 min eller så länge symtomen tillåter. Puls och blodtryck mäts hela tiden för att se eventuella förändringar relaterade till lägesskillnaden. En del svimmar vid testet, andra inte. Svimning är inget kriterium för att få diagnosen POTS. Bara drygt var fjärde person med POTS svimmar. Ofta behövs en kombination av båda. Icke-medicinsk behandling kan innefatta: Ökat vätskeintag och samtidigt ökat intag av salt. Detta för att förbättra blodvolymen och höja blodtrycket. Stödstrumpor för att undvika att blodet samlas i benen. Anpassad motion i den mån man klarar av detta. Att stärka benmusklerna kan hjälpa. Att göra övningar i liggande kan undvika att trigga POTS-attacker och göra att man klarar av mer rörelse. Kunskap kring vad som triggar POTS-symtomen. Vid medicinsk behandling kan följande läkemedel provas: Betablockerare av olika former för att få ner pulsen.
9 frågor om hjärtklappning – vad är det och hur känns det?
Tillbaka till patientfall Kämpade flera år med hjärtklappningsbesvär Rolf Johnsson hade i flera år kämpat med hjärtklappningsbesvär. Plötsligt kunde han vakna på natten och känna hur hjärtat rusade,upplevelsen var både skrämmande och ångestfylld. Trots upprepade undersökningar på sjukhus, hittade man inget onormalt. Inte förrän Rolf provade långtidsregistrering med Zenicor-EKG,upptäckte läkare att han led av förmaksflimmer, en av de vanligaste orsakerna till stroke. Hjärtat slår normalt 50 till slag per minut hos vuxna. Vid oro,stress eller fysisk ansträngning slår hjärtat fortare. Men för Rolf Johnsson kunde hjärtat plötsligt börja slå våldsamt, utan någon särskild orsak. Det är en väldigt jobbig, men också skrämmande upplevelse. Ibland har det hjälpt om jag lagt mig ned för att vila en stund, då har hjärtslagen blivit normala igen efter cirka 20 minuter. Men ibland har det inte hjälpt, när det varit som värst har hjärtklappningsbesvären varat i upp till två timmar.
Farlig hjärtklappning
Hjärtklappningar är vanliga att få och är ofta naturliga och ofarliga. Experterna svarar: Därför får du hjärtklappning Har du någonsin fått hjärtklappning när du ska sova eller efter att du har ätit? De har tillsammans svarat på frågor om varför man kan få hjärtklappning vid olika situationer, via mailkontakt med VeckoRevyn. Varför får jag hjärtklappning vid vila, när jag ska sova eller när jag ligger ner? Då kan du känna att hjärtat slår fortare eller hårdare än vanligt. Det är dessutom helt normalt att hjärtat slår olika fort eller slår extraslag ibland, men det märker du som regel bara om du vilar. Hjärtklappning kan bero på stress eller ångest, men även feber, värk och infektioner. Vissa läkemedel kan också ge högre puls och hjärtrytm. Om du är stressad, har ångest eller känner dig utmattad kan det sitta kvar i kroppen även under natten. När du vaknar är det lätt att börja tänka på problem och orosmoment i vardagen. Varför får jag hjärtklappning när jag ätit?
Därför får du hjärtklappning på natten – och så vet du om det är farligt
Som att du sover på fel sida, till exempel. Men det finns varningssignaler man alltid bör kolla upp — vi berättar vilka! Spara artikel För att spara den här artiklen måste du vara inloggad Logga in på ditt konto eller Skapa ett konto kostnadsfritt Annons De flesta av oss har upplevt att hjärtat rusar eller slår extra hårt ibland. Oftast är det inte farligt, men nog så obehaglig. Särskilt skrämmande är det när hjärtat rusar helt utan orsak när vi är som mest avslappnade — till exempel i sängen på natten. Då kan det vara en tröst att veta att de flesta hjärtåkommor brukar ge sig till känna på dagen när vi anstränger oss fysiskt, till exempel springer, går uppför en brant backe eller bär något tungt. Men varför känns det då som hjärtat slår volter just när vi ska sova eller att vi vaknar med extraslag? Här är några förklaringar! Det kan helt enkel kännas som att hjärtat slår kraftigare, om man ligger på sidan, och då särskilt på vänster sida.